Man måste börja någonstans. Skriver för mig själv men läser någon och kan bli hjälpt så är det ett stort plus.
Du är alltid omgiven av kärlek, bara så du fortfarande vet det!

Jag har börjat föra drömjournal iallafall de flesta morgnarna då det ju inte alltid är så att man minns vad man drömt. Började med detta sedan mina drömmar för ett par månader sedan började bli så verkliga och jag mindes dem så väl när jag vaknade. Innan dess så mindes jag aldrig vad jag drömt under natten. För några år sedan förde jag också drömjournal men det höll inte många dagar. Dock spännande att läsa det såhär i efterhand och efter att ha skrivit ner drömmen så minns man den klarare och längre i efterhand, jämfört med när man inte skriver ner och den bara faller i glömska.

Men en sak som jag senaste veckorna gjort varje dag (utom en dag) är att skriva tacksamhetsjournal. Varje kväll skriver jag oftast en sida med saker jag är tacksam för. 
Jag började med ett litet mål som var att bara skriva ner tre saker som under dagen varit positiva. Det kunde vara att solen sken, att min murgröna fått ett nytt skott, att jag hört något roligt på radion så jag fick skratta lite, att jag såg en söt hund som ville hälsa, att jag orkade göra något jag skjutit upp, eller vad som helst!
Hade inget av ovanstående hänt så var det tacksamhet för jag har ett hem, en säng, mat för dagen, att jag har både armar och ben, att jag är fysiskt frisk etc.
Det kan vara hur smått och stort som helst. Bara det skrivs! 
Jag vill tro att skriva är som terapi, meditation, näring för själen och det får den kreativa saven att flöda. Man ska bara börja och inte tänka så mycket på resultatet. Det ska inte finnas prestige eller krav bakom skrivandet. Skriv för dig själv i första hand, men vad du än gör så GÖR det. De ä bar å åk!

Man kan vara precis så full av "brister" som man själv tillåter och ändå ha en vilja att göra bättre, att bli bättre. Bara man har viljan. Det är första steget. Att inse vad man gör mindre bra och vad man kunnat göra för att må bättre.
De säger att vi alla är perfekta precis som vi är, men det hindrar ju inte en från att vilja vara mer, för sig själv och andra, men framförallt för sig själv.

Jag har en del kvar på min lista av fel och brister, men det kommer bli bättre. Idag vaknade jag med tron på det. Undviker att utrycka mig negativt, då är jag hellre tyst, men det kan vara skönt att få ventilera, trots att man vet att alla ens tankar och ord skapar ens verklighet. Uuuh, det är tunga grajjor :)

Ha en fin dag.

Kärlek och ljus till er alla!